hogge

Efter att de senaste veckorna ägnat större delen av den vakna tid som jag inte jobbar åt att plugga inför ett nytt försök att klara certifieringen i EPiServer hade jag nu lyckats toppa formen. Efter nästan två timmars svarande på frågor igår förmiddag fick jag resultatet, 71 % och godkänt. Det är med stor lättnad jag packat undan alla papper och anteckningar. Nu kan jag också börja läsa någon av gratistidningarna på väg till och från jobbet istället för att börja plugga så fort jag fått en sittplats i tunnelbanan. Nu ska jag också städa upp hemma, läsa ut den bok jag påbörjade i somras men som jag inte läst i på tre månader eftersom jag pluggat istället och montera ihop en byrå från Ikea vars delar nu tar upp större delen av hallen, köket och vardagsrummet. Allt det kommer att ordna sig för just nu ser jag solen skina även när det är mulet.

Igår morse skulle jag göra en certifiering i EPiServer, ett publiceringsverktyg jag arbetar mycket med. Trots att jag pluggat mycket till det så räknade jag inte med att jag skulle klara det. Det gjorde jag inte heller men jag fick ett mycket bättre resultat än jag trott. Jag fick 62 % rätt, gränsen för godkänt ligger på 65 % och hade jag bara klarat två frågor till så hade jag klarat det. Jag har inte bestämt mig för om jag ska vara glad över att det gick så bra som det gjorde eller om jag ska gräma mig över att jag bara var två rätta svar ifrån godkänt. Om tre veckor ska jag göra ett nytt försök så jag måste fortsätta plugga.

På kvällen var jag på konsert med Wasp, hårdrocksbandet som på 80-talet skapade moralpanik i Sverige. När de tråkiga förbanden väl hade spelar färdigt drog äntligen den riktiga konserten igång. Det var fullt ös från början. Mikrofonstativet var av den mer spektakulära sorten, en dödskalleställning som gick att gunga och klättra upp på. Enda nackdelen med det var att sångaren delvis doldes när han stod bakom det och inte på det. Inget hände som skulle skapa panik idag, möjligen förbanden då men det har knappast något med moral att göra. Enda ljusglimten med dem var när sångaren i ett av banden höll på att ramla omkull och trassla in sig i mikrofonsladden.