hogge

Ett år har nästan 365 dagar och vart fjärde år lägger man in en extra dag för att justera tiden som annars skulle bli förskjuten. Vart fjärde år är alltså ett undantag från regeln om att året har 365 dagar då år som är jämnt delbara med fyra är skottår. Ett undantag från den regeln är att året inte får vara jämnt delbart med 100. År 1800 och 1900 var alltså inte skottår. Ett undantag från det undantaget är att det är skottår om året är jämnt delbart med 400. År 2000 var alltså ett undantag från undantaget från undantaget från regeln om att året har 365 dagar och var därför ett skottår.

Skottdagen infaller från och med 2000 den 29 februari. Tidigare inföll skottdagen den 24 februari vilket inte märktes på annat sätt än att de som hade namnsdag den 24 februari hade namnsdag den 25:e istället. De som i vanliga fall firade sin namnsdag den 25:e fick då fira den 26:e osv.

I lördags firade Restaurang Landet vid Telefonplan sitt treårsjubileum. Jag har inte själv varit på Landet utan bara gått förbi flera gånger och tänkt att dit ska jag gå någon gång. Att gå dit på treårsjubileet vekade vara en bra debut. En stor lokal var hyrd för jubileets skull och en rejäl klubbnatt hade utlovats. Redan när jag och mina vänner kom ner i tunnelbanan för att åka dit insåg vi att det här var stort. Aldrig förut har jag sett tåg på väg ut mot förorten vara överfulla klockan tio en lördagskväll.

När vi kom fram till Telefonplan vällde hundratals människor av tåget. Vi följde strömmen men anade snart oråd då vi nästan genast mötte människor på väg tillbaka mot tunnelbanan. Ryktet gick att det redan var fullt och att ingen mer släptes in. Vi vägrade ge upp utan ställde oss i en kö som gick oroande fort. Strömmen av människor sinade aldrig och med varje nytt tunnelbanetåg som kom ökade antalet människor runt Ericssons och Konstfacks lokaler. Vi lämnade kön och gick förbi den för att se vad som hände. Vid entrén var det tjockt av människor som alla ville komma in och i närheten gick en alltmer desperat vakt omkring och skrek "Det är stängt! Gå hem!". Några plankade in genom öppna fönster för att komma in i den överfulla lokalen men vi bestämde oss för att ge oss av och istället gå hem till den av oss som bor precis i närheten. När vi gick därifrån kom polisen för att styra upp i oredan. Det var inget bråk, bara så mycket folk att det var på gränsen till att bli farligt.

En knapp timme senare gav vi oss av in mot stan igen. Nu hade det lugnat ner sig betydligt och nästan inga människor fanns kvar på området och utanför Landets ordinarie lokal hängde en grupp människor precis som vilken lördagskväll som helst.