hogge

De senaste veckorna har varit intensiva och omvälvande. Jag har nämligen fått nytt jobb. Det hela blev slutgiltigt klart i fredags och det var också då jag sa upp mig från mitt nuvarande arbete. Reaktionerna på min uppsägning var blandande, från ingen alls (ingen synbar i alla fall) till en oro för att det nu är ännu färre som kan systemen jag har varit med och utvecklat. Jag har ännu inte sagt till så många på jobbet att jag ska sluta och det ska bli intressant att se hur lång tid det tar för nyheten att sprida sig. Det är också fler som slutat eller ska sluta, i veckan fick jag veta att en annan kollega ska sluta en vecka före mig.

Jag börjar på mitt nya jobb efter midsommarhelgen. Det är en stor sak att byta jobb och inget jag vill göra alltför ofta men nu kände jag att det var dags och jag tror att det nya arbetet kan bli väldigt roligt. Det kommer i alla fall att vara annorlunda och det ska bli kul att göra något nytt. Det är visserligen också ett programmeringsjobb men skillnaderna inom programmering kan vara större än man tror. Just nu känns det spännande, nervöst, utmanande, oroligt och kul. Allt på en gång.

I lördags var det åter dags för evenemanget Squvalp. Det anordnas av Stockholms studenter och det är också dessa som deltar. Det är redan fem år sedan jag själv var med. Numera nöjer jag mig med att titta på. I lördags kom jag dit ungefär en timme före start tillsammans med min bror. Vi gick och skrotade runt lite på byggplatsen och tittade på de olika ekipagen. Efter en stund kom en av min brors före detta studentkamrater dit och ytterligare lite senare lyckades vi träffa på några kompisar till. Nu var vi en grupp på åtta personer som ställde oss vid stranden för att titta. När startskottet small av klockan 14:08 släpades det första ekipaget ut i vattnet. De andra följde efter i tur och ordning. Eftersom det blåste kraftigt mot land så lyckades de flesta ekipagen inte komma ut särskilt långt ut i vattnet. De blåste istället in igen och blockerade vägen för dem som ännu inte kommit ner i vattnet. I vattnet var det som alltid fullt kaos, vattenkrig och havererande farkoster. Ett ekipage kapsejsade redan efter ett par minuter i vattnet. Eftersom jag själv tidigare varit med så vet jag precis hur kallt det är i vattnet så jag var ganska nöjd med att stå på stranden i år. På stranden var det visserligen också kallt pga blåsten men vi lyckades i alla fall hålla oss torra, trots att publiken bombarderades med vattenballonger från en flytande katapult. När det sista ekipaget kommit ner i vattnet hade många andra redan varit uppe på land en lång stund. Själva var vi genomblåsta och bestämde oss för att gå till ett varmt ställe och äta lite. När vi gick hade rivandet av ekipagen redan börjat och alla deltagare såg fram emot slutfesten som lär ha varit på Fryshuset. En fest som säkert höll på till framåt fem på söndagsmorgonen.

När jag åker och tränar på vardagarna så brukar jag göra det direkt efter jobbet utan att äta middag innan. Jag brukar försöka gå lite tidigare från jobbet men i allmänhet misslyckas jag med det. Eftersom jag då inte ätit något sen lunch så brukar jag vara rätt hungrig när det är dags för träningen. Då är det bra att ha med sig en kexchoklad att äta precis innan jag börjar träna. Jag vet att det finns annat som är mycket nyttigare att stoppa i sig men just då är det bara jag och min kexchoklad som gäller. Det blir en paus på en minut eller två när inga problem spelar någon roll. Man ska ta vara på de små stunderna i livet och det här är en av dem. En kort stund av lugn och frid, mitt eget sätt att varva ner ett ögonblick. I samma stund som min kexchoklad tar slut så gör också min paus det. Då är det dags att gå och träna upp sig inför en sommarsäsong långt in i framtiden.

Efter att med berått mod lyckats dubbelboka mig på valborgsmässoafton så blev det ett flängande att försöka hinna med så mycket som möjligt av mina planer. Det gjorde jag naturligtvis inte och till er som hamnade utanför planerna ber jag om ursäkt. Först bar det av till Sollentuna för en liten grillfest. Det allmänna valborgsfirandet började klockan 18:00 och då hade vi tänkt inleda kvällen med att se på en brasa men eftersom vi fick reda på att den inte tändes förrän 20:30 så kastades schemat om så att vi istället åt först. Eftersom det var rätt så kyligt ute så blev grillande utomhus men ätande inomhus. Det var bra att vi grillade för det blev nämligen den enda eld jag såg. När de andra gick mot brasan så åkte jag till Söder och gick på klubben Cherry Kicks. En kollegas vänner ordnade den. Jag körde lite barhäng innan min kollega dök upp. Efter ytterligare en stund dök några andra av mina vänner också upp. Det kom mycket folk till Cherry Kicks. Ett annorlunda inslag där var en trailer för en teaterpjäs. Att se en trailer för en film eller ett tv-program är jag van vid men att se ett tiominuters utdrag ur en teaterpjäs var ett nytt grepp. Jag gick strax innan sista låten tog slut och lyckades på så sätt undvika den långa kön till garderoben när alla ska hämta ut sina jackor samtidigt.